Kalasveckan är över

Efter en intensiv vecka hos Romrom med gäster och dubbelkalas så är det skönt att vara tillbaka i skogen där man hör hemma på riktigt. Emellanåt så kan det vara rätt najs att hälsa på hos nån med lite annat hantlag i sina kliande fingrar som omväxling men att vara i vildmarken med morsan är ändå min naturliga miljö på nåt sätt – åtminstone sommartid (vintrarna går akkurat fetbort). Jag tror att det är morsans rätta element också att hänga i bushen. Så fort vi har varit bland folk i mer än tre dagar så brukar de börja prata högt om att det ska bli så skönt när vi drar därifrån och tala om för oss att vi är som ett gäng ociviliserade vildar som sprider hårhögar och grus runtomkring oss. Själv anser jag att jag aldrig har varit tamare eller ädlare än jag är nu, jag kan lätt sitta lugnt och majestätiskt i typ en hel trettioårsmiddag och vänta på disken, det bevisade jag förra veckan. Ja okej då, jag tjallade lite under duken och fick en snutt kött då och då men det var i samförstånd med morsan och det var ingen annan som märkte nåt så det gör inget… det såg i alla fall ut som jag skötte mig med bravur och det är det som gills.

Så här diskret är jag, det är ingen som märker om det kommer en smakbit nedsmygandes till mig.
Så här diskret är jag, det är ingen som märker om det kommer en smakbit nedsmygandes till mig.

Måste faktiskt säga att Cobran har blivit en fena på att upprätthålla en slipad fasad också, hon har väl tjuvtränat hos Bumlingbrudarna. På morsans trettioårsmiddag så sprang hon runt och fjäskade för alla och delade ut pussar till höger och vänster, sen gömde hon sig under bordet och lekte drake men det var det bara jag som märkte och jag är drak-resistent så det skiter jag i. Det är i alla fall jag som bestämmer av oss två.

Jag skulle inte ens ta en grillkorv ur munnen på Pinnen men Cobran hon pussas med vem som helst utan muta. Men när ingen ser så är det annat ljud i skällan... draken... elaka dvärgen... afrikanska vildhunden...
Jag skulle inte ens ta en grillkorv ur munnen på Pinnen men Cobran hon pussas med vem som helst utan muta. Men när ingen ser så är det annat ljud i skällan... draken... elaka dvärgen... afrikanska vildhunden...

När det kommer till Java däremot så kan det hända att de som anklagar oss för att vara ociviliserade kan ha ett visst fog för det… klantarsle… hon har typ inte hajat än hur det välartade manéret ska fejkas hemma hos Romrom så hon började typ med att tjuva saker från köksbänken medan folk åt. När hon fick nej på det tricket så satte hon sig istället nedanför köksbänken och skällde uppfordrande i hopp om att maten skulle komma till henne. När det vart kalla handen även på den varianten så försökte hon till sist dra i ena hörnet av bordsduken vid middagsbordet för att liva upp stämningen för alla gäster men då sa draken ifrån som troget låg och vaktade längst in under bordet med röntgensyn.

Den som i själva verket är riktigt obekväm att ha att göra med i vår flock är morsan, hon är nämligen totalt ociviliserad och släpper sjukt störiga hår runt omkring sig. Först så går hon i alla skåp och letar efter smasko-volante som hon äter upp själv, spelar ingen roll om vi är hos Romrom, Pinnen eller Britt-Pitt. Kakor och bakattiraljer som mandelmassa och sånt ska det vara, helst bara sånt som hon inte kan dela med sig av till mig med hänvisning till karies. Sen vräker hon ut sig på golvet och ska mysa med alla tillgängliga hundar och till sist så tappar hon halvmeterlånga hårstrån överallt. Det slår liksom aldrig fel; om man lyfter på tassen och kliar sig bakom örat så stränar det i ändan, vad beror det på undrar ni som inte varit i närheten av morsan? Jo det beror på att man satt sig på ett av hennes jävla hårstrån som fastnat mellan tårna och när man lyfter på benet så känns det som man kliar sig i stjärten. Skitobehagligt är vad det är.

Så då vet ni i alla fall att det är morsan som är ociviliserad, att Java har förbättringspotential samt att jag och Cobran är välkomna i alla salonger! Men eftersom morso är morso och folk inte vill vara typ brutalt uppriktiga så brukar de säga att ”vi” som en enhet/flock är ociviliserade – men det är lugnt, som rumän är man van att få skulden för allt möjligt så det kan jag bjuda på.

Det ser väl alla att Romrom till exempel inte tycker att rumäner är några håralstrande vildar egentligen. Så vitt mitt öga kan se så beror lugnet och harmonin i den här bilden på att Romroms vanartiga dotter är ur bild, att Romrom snarkar som en perserkatt med hösnuva syns ju inte, annars är det rätt ociviliserat det med.
Det ser väl alla att Romrom till exempel inte tycker att rumäner är några håralstrande vildar egentligen. Så vitt mitt öga kan se så beror lugnet och harmonin i den här bilden på att Romroms vanartiga dotter är ur bild, att Romrom snarkar som en perserkatt med hösnuva syns ju inte, annars är det rätt ociviliserat det med.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *