Maj fränds å andra

Idag har våra gäster och tålamodsutvecklare åkt hem till västkusten. Om man bara kunde plocka batterierna ur Putte Pips brandlarm och sätta ett osynligt elstängsel runt Grävlings-Mustachen där han ruvar som monsterdraken No 2 i min dubbelsäng så skulle min arbetsvecka ha varit helt ok. Det är så sjukt krävande att gå runt och passa på småglinen exakt hela tiden. Putte Pip kan ge även en lomhörd senior advisor tinnitus. Lilla Benet som tvingas bo med glinen för jämnan var trött så han passade på att vila upp sig några dagar när han var här och lät mig rådda ordningen. Styggo-Snyggo som är en lurig donna delar ut ömsom vin och ömsom vatten, ibland sprutar hon eld ur sin söta näsa när Putte Pip brottas som en slyngel men ibland går hon runt och svassar med sin bleka stjärt med snurrande propellersvans och bjuder upp Putte Pip till wrestling bara för att retas med mig. Så typiskt brudar alltså. Relationer är alltid en prövning. Den bästa relationen, den har jag med mitt älghuvud ute i hundgården. Punkt slut.

Lilla Benet är min bästis alla kategorier näst efter surskallen. Vi kan snacka om allt grabbar emellan, sånt som Cobran inte fattar, och han saknar att inte ha en mentor sedan drottning Påläggstungan trillade ur Gula hundarnas. Jag, morso och Cobran vill att han ska bo här jämt. Det skulle bli bättre balans här om vi var två funktionsnedsatta Gulon som kunde hålla köttbullarna i rullning och soffan varm.
Cobran alias Styggo-Snyggo är inte så dum hon heller men hon saknar den där 100-procentiga lojaliteten. Hon är rätt representativ för sin typ. Åkt gräddfil på sitt söta tryne hela livet. Annat är det för mig och Lilla Benet, vi har gått i livets hårda skola och dragit lärdom.
Putte Pip är oförarglig men han är tillika en av de mest morsgrisiga, enerverande och kalvlika fjantpellar jag träffat. Distanslös, dryg och osjälvständig - det kommer dröja länge innan hans application till Gula hundarnas armé kan godkännas. Han skulle behöva praktisera chase-and-swing-neck-wrestling med Cobran på heltid under två år innan det kan bli nåt.
Grävlings-Mustaschen har klättrat ett par pinnhål sedan vi sågs senast. Han har någon form av autism och har bara en enda kompis och det är Putte Pip. Under veckan har han dock visat att han klarar sig själv, han fjäskar inte för oss Gulon men snubben har helt klart integritet. Till exempel drev han runt på Kallandsulvens revir på egen hand i en timme i onsdags. Han har också belägrat hörnet i min dubbelsäng där han ligger och ruvar som en monsterdrake upphöjt till fyra. Igår när jag skulle relaxa min atletiska kropp i dubbelsängen så fladdrade mustaschen i hörnet till och Grävlingens gaddar blixtrade till bara ett par centimeter från min snuda...
...jag blev så överraskad av Grävlings-Mustaschens utfall att jag gick ut i köket och pressade ner min gräddvita stjärt bredvid Lilla Benets gräddvita stjärt. Jag känner starka sympatier med Lilla Benet som brottas med glinen varje dag. Lätt fett med sympatier asså!
Putte Pip och Cobran är våra morsos skönhetsideal. Om Putte och Cobran var människor skulle de se ut som fräscha deffade fitnessmänniskor som vaknar med mascara, mintandedräkt och välplockade ögonbryn varje morgon. Om jag får säga det själv så påminner våra morsos mer om mig och Lilla Benet. De luktar kadaver, har bra späck-isolering när det blir kallt i Kalland och kan inte läsa texten på Familjegenis frågekort.
Det var väl en dryg brud att hålla i oss för fotografering. Vi vill för fan ha köttbullarna som fotografen håller i!!! Hoppas hon blev blöt i häcken av smältsnön.
Grävlingen och Pipen är ute och slösar med dyrbar energi medans vi håller ställningarna. Till och med Cobran tycker att glinen är oprofessionella som tomspringer i skogen utan att ha något att jaga.
Soffan är nog ändå den bästa platsen när man ska kontrollera fyra dåggar, två morsos och ett kylskåp på 25 kvadratmeter.
Ett annat bra sätt att hålla full koll är att lägra sig nedanför sängen när alla glin och polare är installerade. Om någon ska wrestla så knorrar jag till och flexar med ett öra så blir det lugnt och om någon öppnar kylskåpsdörren så har jag guldläge att komma fram först och få bästa platsen.
Jag kan snudd på donera kung-soffan åt Lilla Benet bara han kommer själv nästa gång.

Nu måste jag vila upp mig inför morgondagen. Det är en stor dag vars utgång kommer prägla hela min framtid.

So long!

1 thought on “Maj fränds å andra

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *