Det finns ett stort problem och det är att den där Cobra inte fattar nånting. Till exempel när morsan äter så sätter jag mig alltid 1,5 meter ifrån henne och smackar lite och gör psykotelepatisomagrejen med mitt trasiga öga – då vet jag att jag får snutten på mackan. Alltid. Man är väl typ smartast. Den som försöker stjäla mackan ur handen på henne får sig en åthutning. I alla fall brukade jag få det. Men det var jag det. Och så till problemet. Medan jag sitter och låtsas vara typ helt perfekt för att få den där snutten så hoppar och dundrar Cobra och klossar på morsan och typ tar mackan ur munnen på henne. Morsan gör ett mesigt försök till åthutning (typ det gills inte ens). Skit-Cobra viftar med svansen mitt framför näsan på mig och pussar morsan varpå morsan börjar garva. "Hihi, ge dig Dobra-sötnosen, lilla björnen, du kittlas hihihi" och en massa annat trams. Vaddå det är ju jag som är hennes björn för faan. Där sitter man och glor som en idiot och väntar medans andra tar för sig.

Det är liksom flera allvarliga misstag på en och samma gång här. För det första så är det mest synd om mig plus att jag är större och borde få mer mat bara för det. För det andra så viftar Cobra med svansen i mitt ansikte bara för att vara tjallo för att jag inte har någon svans. För det tredje så pussar hon morsan och farsan frivilligt i ansiktet och det tycker jag är så äckligt så där ska jag ha fjäskeridispens. Så är det bara, det sista man säljer är väl ändå stoltheten man har med sig från striitan utanför kärnkraftverket.

Ja, sen blir man ju rätt orolig och får ju såna där allmäna funderingar om till exempel det där med pussarna… det är ju i grund och botten en kärringegenskap att hålla på att fjanta med sånt, och om pussvänlighet är ett kriterium för att man ska slippa repressalier när man stjäl mat så känns det ju typ som om alla riktiga hundar som typ jag blir diskriminerade. Man undrar ju om det här blir nåt sorts kommunistiskt kvinnokollektiv eller? Då tänker jag flytta. Jag menar liksom i Rumänien, där kunde jag leva kung på eget initiativ – jag var snyggast, smartast och bäst på att slåss. Jag hade ett helt gäng med lärjungar och lurade matlådan av flera stycken töntar som jobbade vid kärnkraftverket. Sen körde den där fula rosthögen till Dacia på mig och jag fick till exempel ögat krossat och en tant som såg mig efter vägkanten ringde till ambulanssnubbarna. Ja, sen vet ni ju typ resten. Morsan tog mig till Sverige och började bestämma allting, jag bet Jehovas vittne i benet för att protestera och morsan bestämde bara ännu mer. Sen var jag tvungen att typ fejka officiell kapitulation och byta strategi till synbar knähund med en egen agenda i lönndom. Den agendan har varit framgångsrik ända till nu. Nu när Dobra-Cobra har kommit och förstört allting. Satt hela systemet ur funktion kan man säga. Med sina snabba klipp i luften efter mat, med sin långa otäcka svans och sin ännu otäckare tunga som slickar runt i folks ansikten. Dessutom har hon börjat kaxa sig mot mig. Såg allt hur goofyprickarna vibrerade när hon låg och vaktade min plats på romroms fårskinn.

Nu skickar jag ut en vädjan och ett rop på hjälp till Fru K. och Dagismorran om att lösgöra feministförtryckets bojor runt mina fram- och bakfötter. Jag är bara en kullös och hungrig Don, rädda mig från Cobras käftar och morsans blåögdhet!