Shit va jag är oumbärlig asså!!! Alla vet ju att jag inte behöver morsan – det är morsan som behöver mig. Men det snaskigaste av allt är att jag inte heller behöver Kentauren – men nu behöver Kentauren mig! Ha ha! Kentauren needs Don Dino big tajm!

För ett par dagar sedan så sålde Kentauren sin bil, han vill nämligen ha en buss i stället så att han kan köra sina motorcyklar. Kruxet för Kentauren är att den där ultimata bussen inte har dykt upp än. Och att bo i norrland utan bil är ungefär som att bo i Sahara utan kamel – man blir inte speciellt långlivad. Storsint som jag är så erbjöd jag mig att hyra ut Dinomobilen mot att jag får förtur framför Cobran på morsans säng, en egen älgskånk i veckan samt dispens från långpromenader när det är snöblandat regn. Kentauren antog erbjudandet utan att fundera. Dessvärre har han under veckan lyckats sabotera den sympatiska symbiosen som jag hade med Dinomobilen genom att reparera hennes släckta öga och utrusta henne med broddar. Själv säger han att han “vidtagit förbättrande åtgärder” vilket jag anser vara en direkt förolämpning mot mig personligen. Nu är det bara jag kvar som är halvblind och sladdar i kurvorna… och det är då faan inget fel på mig.

Annars är det najs att ha gjort sig oumbärlig för samtliga flockmedlemmar – det är liksom först då som jag kan utföra mina allra väsentligaste livsuppgifter, som typ lufsa runt i stugvärmen, äta smasko-volante, småfisa, bli kliad på en armlängds avstånd och roa mig med att undanröja eventuella hot mot reviret och flocken. Förresten så fick jag ett mejl från en icke-språkbegåvad som undrade vad ”smasko-volante” betyder. ”Smasko” är nåt som är gott och ”volante” kommer från ”volare” som betyder flyga. Nåt som är smasko-volante är alltså nåt som kommer i luften och smakar så gott att man är villig att kasta sig ut i en räddning för att ta lyra no matter what dä konsekvänses are.

Just nu passar jag mest på att njuta av min vattentäta förhandlingsposition så länge den varar… för jag har hajat att det är fler än jag som har baktankar med Kentaurens bilbyte. Förra veckan tog jag till exempel morsan på bar gärning när hon räknade ut hur många dåggar som skulle kunna få plats i den önskade bussen. Hon har ju tjatat ett bra tag om att Dinomobilen är för liten, men hon har ändå räknat ut att jag och Cobran får plats i baksätet, Java i framsätet och Kentauren i skuffen. Och med hennes sinne för matematik så är jag ganska säker på att Kentauren kommer att skaka fram en buss relativt snabbt. Man undrar ju hur många resor han har lust att göra liggandes i skuffen med morsans konstanta och illaluktande extrautrustning, typ springskor och sånt. Även Kentaurens lägstanivå måste nå en gräns förr eller senare.

Den här veckan har jag förresten fått två nya prospects till Gula hundarnas armé. Den ena kommer från Calarasi och heter Piciorus, eller på svenska: han kommer från Hellhole No1 och heter Lilla Benet. Han ser ut som jag fast han har längre öron, är tunnare i kroppen och saknar ett ben. När han flyttade hit så bodde det redan en fimejl dågg i hans pack som heter Påläggstungan. Hon är så jävla bumlinglik och skräckinjagande att blotta åsynen av henne skulle få Daisy att shejka i bootsen. Det är kanoners att få en sån pansarvagn med i armén måste jag säga! När drar vi till Borlänge och manglar undrar jag!?