Jag gillar när hundkulorna är slut och man får improviserad frukost. Så var det i söndags i Rämmen – total kyskåps- och skafferirensning till min fördel. I stället för torra kulor så fick jag gårdagsbakade baguetter med leverpastej, salami, legymsallad och grillkorv. Morsan köper sånt enkom för att muta och motivera oss för hon äter nämligen inget med gris själv, grisar påminner visst morsan om mig… fattar inte hur hon tänker där… Don Dino – Nasse-Nöff-Nöff, skulle inte tro det…

Morsan brukar i normala fall dela ut dessa delikatesser ytterst sparsamt, typ två grillkorvar om dagen – så söndagens frosseri på super-duper smasko-volante resulterade i lite bludder i magen, men ack vad det var värt bluddret! Jag hade kunnat äta minst tio portioner till, ja lätt en hel container full tror jag. Till och med Cobran åt (pålägget) med ganska stor entusiasm innan hon lämnade brödet till mig och Java-Snava att slåss om. Jag viftade intensivt på min tjusiga svans för att få mer men då lutade sig morsan fram och tvångspussade mig rakt på snudan samtidigt som hon berättade om skoltidens mattanter. När hon gick i plugget så brukade mattanterna tydligen anordna nåt som de kallade för ”Vad huset förmår” sista dagen före terminsslut. För det mesta var det enligt morsan typ “oätliga” rester de tinade upp, dammade av och serverade skolbarnen. Som exempelvis burkskinka med brosk i gelé, konserverad potatis med skinn på och maskinskivade tjocka ostskivor med vitmögel på kanten. Kontentan var att kylskåpsrensning hos oss alltså är mycket bättre än de kommunala skolornas ”Vad huset förmår” och att jag frivilligt borde ge morsan en slabbidaskare som tack för att hon är en så generös mattant. Men om jag ska va helt ärlig, vilket jag alltid är hur obekvämt det än kan verka vara, så tycker jag att originalet “Vad huset förmår” är tusen gånger smaskigare än det där industriella golvsopet vi få året runt annars. Jag tycker att hundkulor borde förbjudas och att det skulle införas en buffé av kylskåpsrens minst en gång om dagen istället, Gula hundarnas armé kunde kanske sluta avtal med de kommunala mattanterna eller nåt. Om vi får förfoga över skolmatsalens alla rester så ska vi inte nypa dem i häcken när de går förbi oss på gatan typ. Det är en win-win! Jag tycker att man borde förbjuda kulor som det står “lajt”, “senior” eller “allergi” på extra mycket också för de är helt värdelösa – det är bara av ren och skär överlevnadsinstinkt som man äter dem för att man är en urmärglad rumänsk självupplevd skeletthund.

Idag fyller jag åtta år. Det är ingen som vet riktigt hur gammal jag är egentligen men det står i mitt EU-pass att jag blir åtta idag i alla fall. När jag drog min önskelista för morsan och Rom-Rom så svarade Rom-Rom att “din önskan kan aldrig komma på fråga Dino för du din Ister-Körv behöver tänka på midjemåttet, du börjar ju likna Kräjsy-Daisy i granngården”. Ni fattar ju själva att jag önskade mig ett eget älgkadaver och en helstekt gris i en inhägnad tryggad från terrorbrudarna. Kompromissen blev att jag skulle få slakta en ask leverpastej i alla fall. Cobran och Java fick varsin ask de också husfridens skull! Men jag undrar: Vad är det för vits med att fylla år om alla andra också ska få leverpastej!? Tyyypist svenska mesfasoner och dagismanér… och värst av allt är att Java fortfarande har rumänskt tjyvmanér och ville ha både min ask och sin egen – hon blev avis för att jag fick upp locket före henne. Det slutade med att morsan fick gå emellan och låta Java snaska i karantän ute i hallen medan jag förevigades på vita duken som den sanna Kung jag är! Cobran körde drakstilen som vanligt. Hon ligger fortfarande i soffan och morrar fastän det är över två timmar sedan pastejen tog slut. Shit happens – imorgon fyller morsan år så jag hoppas på bättre utdelning då i stället.