Glida ur ett hillbilllyåk – Don Dinos blogg 2008-2016

Asså i förrgår skrämde jag morsan rejält. Vi var på älgsafari i ett riktigt hillbillyåk, jag gillar visserligen Dinomobilen bäst eftersom den är så låg och rymlig med sina sköna plyschsäten men det är inte alltid det passar att köra terräng med min bil. Jag satt i alla fall i morsans knä i traktorbilen och rutan var lite nedvevad så jag kunde sticka ut snudan och vädra alla intressanta kvällsdofter från hygget vi åkte över. Så tyckte morsan att det blev lite varmt att ha mig i knät och hissade ner rutan lite till och vips så slank jag ut genom hillbillyfönstret. Jag typ liksom bara gled som en oljad säl genom den generösa fönsterspringan med en fallhöjd på 1,5 meter. Va faan, jag litar ju på morso – om hon öppnar fönstret så är det typ samma som ”vassego, hoppa ut”. Morsan fick ett hugg i magen av oro och hoppade ut lika snabbt som jag, hon trodde typ att jag hade brutit båda frambenen och nacken och var beredd att ringa djursjukhushelikopter direkt. Jag passade på att pipa lite extra, lyfte på ena frambenet för att det skulle se riktigt ont ut och gav henne en mycket lidande enögasblick så att hon skulle dra fram köttbullarna ur midjeväskan. När smaskopåsen kom fram så fick jag en hel näve – total jackpot skulle man kunna säga! Jag kom av mig alldeles och råkade glömma bort att jag skulle hålla låg svansstump, slokande öron och gå på tre ben… morsan började typ grina av lättnad och gav mig en fet lypsylpreparerad slabbidaskare rakt över snudan. Det måste vara det ultimata straffet för alla mina synder – att vara bevakad av grinkärringar som pussas.

Dinomobilen är ju mer ett skrytigt glidaråk som inte passar så bra i skogen. Faktum är att när vi skulle åka igenom Max drivethru förra sommaren för att hämta gratis bacon till mig så skrapade Dinomobilen i sin gräddmage på fartbulan.

Jag blev så jävla ivrig att jag inte kunde hålla mig bara - morsan har underskattat min atletiska seniorkropps kvaliteter - hon tror typ att jag är färdig för rullatorn bara för att jag fyllt åtta. Muppmorso! — Jag blev så jävla ivrig att jag inte kunde hålla mig bara – morsan har underskattat min atletiska seniorkropps kvaliteter – hon tror typ att jag är färdig för rullatorn bara för att jag fyllt åtta. Muppmorso!

Igår kom morsan hem och luktade Zeb och Saffran. Det är totaltjallo tycker jag. Jag vill inte att hon ska ha kontakt med gigantiska golvmoppar och skräckbrudar med dynamitlår. Det är nästan så man längtar efter att rumänska Peaboy ska komma och hälsa på igen. I princip så borde jag kanske hänga med nästa gång och tala om för Zeb och Saffran att de äter MINA smaskingar och fjäskar för MIN morsa, men det är på nåt sätt mer bekvämt att stanna hemma i sängvärmen. Ingen av dem ser i alla fall speciellt trevlig ut om jag får säga mitt.

Vem skulle vilja träffa Saffran frivilligt? Somliga har ett utseende som bara en far eller mor kan älska.

Speciellt den stinkande golvmoppen är duktig på att äta upp mina smaskovolantes.

Idag när morsan skulle åka och handla och hon öppnade dörren till Dinomobilen så slog en intensiv, smaskig doftmur av kadaver och ruttet henne rakt i ansiktet. Hon kunde inte begripa vad det var som luktade så smaskigt och började undersöka doftkällan. Hade Bertram och Brollo lattjat med en pruttpåse? Hade Cobran planterat en död grävling under sätet? Till sist hittade hon en plastpåse med korvpengar och makrillfilé i handskfacket som glömts kvar efter ett träningspass med Java-Snava för ett par veckor sedan och legat i värmen och gottat till sig riktigt rejält. Haha, nästa gång ska jag följa med och handla och dissekera hela bilen på väldoftande spår när ingen ser. Typ det bästa fyndet morsan någonsin gjort näst efter mig.

Cobran sparar allt för bättre tider. Här till exempel så letar hon efter ett grisöra som hon planterade en vecka tidigare.

Nu ska vi gå ut och kolla om det finns några horrorpaddor att hoppa hage över på gården. Hej då.