Morsan tror typ att jag ska gå med henne på långpromenader varenda dag bara för att solen skiner lite. Men så kul är det faktiskt inte med vårsol längre. Det var kul förra veckan bara. Promenaderna tenderar att bli längre och längre och nu sätter jag mig redan vid brevlådan för att demonstrera “hit men inte längre”. Dumt att ta några onödiga risker. Hon kan gott gå med Cobran själv och ulva runt i skoterspåren så kan jag vara hemma istället och lattja med min pinata som morsan hängt upp i dörrposten. Dågg’s pinata är förstklassig underhållning som bjuder på både gymnastiska övningar, motorisk färdighet, tränar reaktionsförmågan, lite skräck när lådan slår tillbaka och stor motivation om den är fylld med korvisar eller pölsa. Pinata är som livet på gatan plus att det känns lite internationellt på nåt sätt att vara rumän och ägna sig åt spanska dagisaktiviteter i Kalland.

Jag snodde Cobrans PET-flaska häromdagen och knölade till flaskhalsen så att det aldrig någonsin kommer att trilla ut något gott ur den. Det var då morsan kom på att hon skulle hänga upp en smaskolåda åt mig istället. Och den törs Cobran typ inte gå i närheten av, hon tycker att det är asläskigt när pinatan hänger och dinglar i dörröppningen.

Är ni med i Cobrans dockteater på Facebook förresten? Det är inte jag, sånt trams får brudarna hålla på med själva.