Ja, asså det är ju knappast nån som undgått att förstå att det kan vara lite si och så att bo på skogen. Inte minst när det gäller snuskiga husdjur som snor ens mat men också när det gäller typ telefoni och surfning. Gissa om man har känt sig muppo-guppo nu i ett par veckor när vi varit utan internet! Grejen med nätet på skogen är att det finns en hemlig störningssändare som en sabotör placerat ut i närheten så nu när åskan ligger tung och det spöregnar så funkar internetet igen. Bara passa på att dryfta livets väsentligheter alltså. Sedan ska jag ut i egenskap av säkerhetsansvarig för Gula hundarnas armés underrättelsetjänst och snoka reda på den som utsätter kommunikationen i dåggarnas världsmetropol för sabotage. Vi kör ingen gångrätte och sånt tjafs utan det är instinktiv och omedelbar vedergällning som gäller beroende på vad de har för smaskingar att bjuda på.
Snacka om att jag har haft behov av att ventilera vistelsen hos Rom-Rom, sviterna av morsans Rumänienvistelse, midsommarfesten och Cobrans garderobsgömma. För att inte tala om att Leif-O har blivit uppäten av grannkatten och Cobran har skaffat världens töntigaste pojkvän i en Chihuahua som heter Heman. OMG asså – en pojkvän på två kilo med parabolöron, haha, jag är inte speciellt avis kan jag säga. Njo förresten, jag är avis på att han har kulorna kvar men två kilo – kom igen liksom. Jag skulle hellre vara död än väga två kilo. Snart måste jag mova mig från kåmpjutärn så jag hinner inte skriva allt jag skulle vilja men jag ska i alla fall beklaga mig lite över en bildsvit från Rumänien:
Utanför Lilis hus på en elstolpe i Cernavoda bor en skitstor ful pippi, den har fula pippiungar i sitt bo. Asså om jag får välja mellan att ha en zombie-flamingo utanför hundgården eller en Storko utanför fönstret så väljer jag lätt zombie-flamingo. Jag längtar inte tillbaka till Cernavoda – det är ett som är säkert. Det här är brudarna som fostrat moster Bolly i några månader. Inte undra på att hon boxas och är oförskämd när såna här bredrövade tanter har lärt henne fajtas.Spana bara in La Mama liksom, inget snack om att hennes matriarkat är en antipol till Gula hundarna. Hon har typ samma preferenser som jag i livet men är ändå helt annorlunda.Morso gick som vanligt runt i hägnet och grejade med alla fula snudor. Otroligt alltså hur desperata en del är, Giorgio t ex låtsas att han tycker om att få underullen ryckt bara för att öka sina chanser att få komma till Sverige. Tur för mig att morso inte träffade mig i Rumänien för jag hade minsann inte hållt på och fejkat och fjäskat för att få henne att välja mig. Nej, min stil är mer typ " maj way or the hajway bäjby".Fast ibland undrar man ju vem som fjäskfejkar!!! Morso med småglinen – vi kan lika gärna vara hundvakt åt Cobrans nya boyfränd liksom… suck! Var är dingosarna, var är ovtjarkorna och var är ulvarna!?Ok, lite bättre med Ben och Jenny i alla fall. Men morso grät när hon kom hem för hon är orolig över Ben och Jenny som är ett gammalt radarpar som nu får stå tillbaka för en yngre lynchmob som bildats i deras hundgrupp. Tonåringar i grupp som testar gränser och aldrig har fått fostran av en La Mama eller Don Dino är både livsfarliga och odrägliga i grupp och helmesiga var och en för sig. Ben gömde sig bakom morsan och kröp in i hundkojorna hela helgen. Jag vill INTE bli brorsa med Ben men jag kan inte låta bli att tycka att det är för jävligt att han sitter instängd där med min ljuvliga lillkusin Jenny.Bruno är en cool och bra snubbe precis som Ben, han har redan greppat det här med psyko-telepati-soma-metoden. Bara att glo på kärringarna tills de får ont i magen så får man garanterat smask.Mycket vidrigare än så här kan det inte bli. Pussas med Jack – säger bara ultrasnusk, jack! Och gissa vems snuda som blev greppad och tvångpussad det första som hände när morson kom hem igen… hon får aldrig nog.Speciellt glad blev morsan åt att träffa Lupa igen. När hon försökte locka Lupa med kycklingkorv utanför supermarketen i januari blev hon rädd och gömde sig. Ja, Lupa blev skraj för morsan alltså. Hundfångarna åkte dit dagen efter och fick skjuta henne med bedövningspil för att ta henne till hägnet. Och nu ville hon bara gosa med morsan hela tiden. Jag tycker att Lupa ser ut som en riktig brud, kan tänka mig att byta ut Styggo-Snyggo mot Lupa. Vi skulle vara ett löjligt snyggt par och hon skulle inte hålla på och pussa mig i mungipan hela tiden som Cobran gör. Lupa är alltså den som ser ut som en varg, den stora vita hunden Xena är ful för hon har köttigt huvud.Morsan gjorde en dag i Constanta och Limanu också, här åkte de förbi gården där moster Bolly stod kedjad innan hon köptes fri. Bolly var visst helt ensam bredvid motorvägen på det här sågverksstället och det kom någon en gång i veckan och gav henne mat och vatten.I Limanu åkte de runt och matade en massa dåggar och småglin på diverse ställen. Här t ex var det en trebent donna som bodde i en 70-vägs korsning och hade gömt sina sju ungar bland tistlarna vid muren. Hon var hungrig men lite för mesig för min smak. Ungar är dryga också.Bellu bor på marinan i Limanu och letar efter en familj i Sverige. Han borde äta lite mindre tycker jag. Önskar att jag kunde få hans midjemått. Om jag skulle byta plats med nån av dåggsen så skulle jag byta med Bellu. Tänk vad soft att knalla runt alldeles för sig själv, ta en tupplur under bil, bli lite kliad då och då och få en massa mat!Sen skulle morso åka till ödegården där Nina bor. Nina har tagit hand om ett gäng valpar som alla redan fått hem i Sverige och nu var det bara hon kvar på gården… trodde morsan. När morso kom dit så visade det sig att det fanns en Don Juan som höll Nina sällskap också och hade hjälpt henne med surrogatungarna. Att Don Juan inte fått en chans till Sverige beror på att han är svart, stor och har haft kulor. Att vara född svart i Rumänien är lika med noll komma noll chans att någon ska tycka om en. Ingen vill ha svarta hundar. Här är han, Ninas bojfränd. Morso deklarerade "no way José" att han ska leva ensam kvar på ödegården när Nina flyttar till Skåne i augusti. Den som inte vill ha en svart hund på grund av att den är svart är pucko – Don Juan är en av de roligaste hundarna som morso träffat i Rumänien hävdar hon.Jag håller inte med morso för ärligt talat – en apporterande labrador som sitter på kommando och väntar på att morso säger varsågod innan han får äta mat – kom igen liksom, det här är inget ämne att rekrytera för Gulisarna. Han bor ju på en ödegård och kan göra som han vill ju! I alla fall så sprang han ut på vägen och följde efter bilen så länge han orkade när morso åkte och det var 30 grader varmt och morso grät när han satt tassarna mot vindrutan. Det kan inte vara bra för henne att åka till Rumänien något mer, jag ska se till att hon stannar hemma hädanefter och lägger krutet på att göda mig istället för att böla över en massa andra snudor.Shakira blev räddad utanför en bensinstation av samma brud som räddade moster Bolly och nu är hon inhyrd på gården till en företagslokal. Det är såna som Bolly och Shakira som folk i Sverige vill ha – livet är tjallo för najsa anspråkslösa gubbar. Jag brukar blinka med mitt krossade öga mot morsan och dutta på henne med tassen så hon fattar att hon ska vara glad över att jag inte dog utanför kärnkraftverket i stället för att gräva ner sig i alla andra som förmodligen kommer att dö.
Dätt’s it får now! Måste ut och kolla om det är dags för fika i Dino’s café nu. Lördagsfika brukar vara bra och snart ska Cobrans bojfränd gå på lunchpromenad och då ska jag skälla ut honom allt han orkar när han passerar nedanför på vägen.
