Överst på min önskelista står alltid energität mat eller annan mat, på andra plats mer mat och sen gärna ännu mer mat så långt listan räcker. På Styggo-Snyggos önskelista står det “älgar som bara springer i all oändlighet och aldrig blir skjutna”. På Jokers önskelista står det “medlemsskap i Dinos pack”. På morsos önskelista står det att hon önskar sig att jag och Cobran ska vara snällare mot Joker-Tråker. Cobran kör styggstilen ibland mot kalven men det händer att hon är ganska trevlig också fastän med ett obligatoriskt fräsande integritetshölje. Själv föredrar jag lätt Lilla Benets sällskap framför Jokers. Men eftersom min främsta arbetsuppgift är att ta hand om morso och jag ändå är halt efter all tränings-wrestling med Cobran så funderar jag på om jag inte skulle ta och tagga ner lite mot Joker för morsans skull. Så kan det bli. Men då får hon se till att dra tillbaka årets jultavla, det ser nämligen ut som att jag ska äta en trähäst men det är faktiskt råttorna som snott osten som jag ska nypa fatt i.

Ni kanske tycker att det är synd om Joker-Tråker men det är det inte alls. Han har redan skaffat sig en fjälla i Änglo Lupus som är ungefär lika tilldragande och kul som han själv är. Lika dåggar leka bäst som det heter.

Sen har jag en hälsning till Lilla Benet. Jag hade lätt bytt plats med dig just nu. Tänk den som ändå hade fått bo med sin Rom-Rom och tillhörande generösa julskafferi på ett ställe där det inte var så bedrövligt mycket snö som det är i Kalland så här års. Men jag hajjar att det ändå är lättare att vara enögd än trebent i sån här terräng, om det nu bara fanns en plats över på västkusten så är det ok att du fick den men kan du fixa en fribiljett så kommer jag bums. Jag beställer femtio rökta makrillar med skagenröra direkt och backar upp dig ovillkorligen mot Putte-Pip och Grävlingsmustaschen.

Så till sist:

Vi hörs och syns nästa år,

Don Dino