Jorå så att det har ju varit en hel del att stå i kan man säga. Uppgifter som kräver ett super-allround-proffs som jag. Bröllop är fan inget för amatörer att hålla på med asså. Helt ärligt tyckte jag egentligen att jag hade dragit mitt strå till stacken redan när jag godkände Skäggräkan som svärson med tanke på att jag allra helst hade velat ha en husdjursfri slaktare i gula flocken. Att erkänna Skäggräkan var en kompromisslösning förenat med ganska stora uppoffringar för mig. Jag hade tänkt att min inblandning i själva bröllopet skulle stanna vid menyrådgivning och säkerhet men när jag såg hur morsos dåliga omdöme och smak började ta form lite här och där i bröllopsplaneringen så var jag tvungen att gripa in och styra upp en del för den gula hederns skull. Eller åtminstone försöka, mina förslag föll inte helt i god jord. Det är beklagligt. Seriöst – har man sån koll som jag har så skulle man kunna öppna både blomsterbutik och makeuprådgivning som inkomstbringande sidoverksamhet till säkerhetssystem.
Det har varit så sjukt mycket folk här och fula dåggar, både rumänska å svennar. Fullt upp twentyfårseven för mig. I min skallebank bodde fula kusinerna Zorry och Nixon som båda har kulorna kvar. De blev osams om Cobrans jakttroféer och fick separeras. Själv hade jag första parkett i en nybyggd hundgård utanför bröllopsbuffén tillsammans med Cobran och Joker. Därifrån kunde jag skälla på alla snåla gäster som inte matade mig med rostbiff och Gustafskorv. Några meter därifrån bodde den prickiga frukostkorven Polly från Constanta i en husvagn. Min vidriga halvsyster Änglo-Lupus kammade hem storvinsten för hon fick eget rum inomhus och kunde öppna dörren och planka festen flera gånger. Inte heller Uschu kunde låta bli att hålla sin fula snok härifrån och som om det inte var nog fick vi ytterligare besök av tre rumänska glin dagen efter bröllopet. Ärke-glinet Smaj-Lis har för övrigt inte lämnat Gula hundarnas högkvarter än i skrivande stund.
Nu när bröllopshysterin har lagt sig så är det fett najs att hänga med Cobran på stranden och se hur isen försvinner minut för minut. Det finns hopp om att vintern är över för den här gången. Äckliga grodor kväker i dikena och när man dricker vatten riskerar man att kvävas av deras romklumpar. Fåglarna prasslar runt i buskarna så Cobran och Joker är galna och vi gör ständigt smaskiga fyndigheter som tinar fram i snön.
Men då vet ni att jag har gift bort morso, alla gäster åkte härifrån utan blåmärken på stjärten, jag har utökat mitt midjemått en centimeter och alla brudar utan fula dåggar är välkomna hit för att klia mig och ge mig mer mat. Joker är lika dryg som vanligt, Cobran är deppig för att hon inte får vara lös och isen har gått av min sjö.