Just nu provbor vi några dagar i Skäggräkans stora gula hus. Cobran och Joker bodde här ett par veckor i våras när morso var i Rumänien men för mig är det helt nytt. Jag har ju varit här på studiebesök förstås, vaktat kattluckan och smakat på Sixten-Blixtens tomma byxbak. Men att sova och äta här också – det är helmysko. Kung är jag ju alltid och bättre kan en gul kung inte bo än i en gul prästgård men det är helt klart lite för många rum och lite får många individer att hålla ordning på dygnet runt som jag inte FÅR hålla ordning på. Seriöst asså, med en skäggräka, en morso, två kids, jag, Cobran, Joker plus den stygga Änglo Lupus och två räliga stink-katter som tjuvar mat på köksbänken så är det som att bo i en enda stor labyrint med slussystem och frestelser överallt. Bakom varje dörr eller kompostgaller kan man räkna med att det finns något som triggar mitt dynamiska temperament för att inte tala om hur sugen jag är på att forcera dörren till köket, knipa en katt och trampa på kylskåpspedalen. Jajjämänsan, kylskåpspedalsöppnaren knäckte jag på mindre än tjugo minuter – bara att stampa till, dörren glider upp och vips kan jag kalasa på allt under 1 meters höjd. Det jag gillar bäst med gula huset är att kidsen spiller mackor och salta pinnar till mig i generösa mängder, sen är det bra att det är nära till morsos jobb så jag kan ta en glidare bland gravstenarna ett par gånger om dagen och titta till henne. En annan grej som är najs på den här sidan sjön är också att alla som besöker kyrkan låter sina dåggar urinera i kyrkbacken. Kyrkbacken är nämligen min morgonrunda så varje svennedågg som snusar på mina dyrbara gyllene droppar under dagen kommer oundvikligen att lämna Kalland som en klokare och lite mer ödmjuk svennedågg.




Vi har haft besök varenda helg hela sommaren. Är det inte moster Kulan med sina helschyssta ungar så är det Rommis, Kjell Speciell och Polly-Bolly. Ungar är generellt så sjukt bra, de visar fett med respekt när morso berättar om mitt tidigare liv i Rumänien och bjuckar frikostigt på allt möjligt. Och bjuckar de inte kan man ju alltid förse sig själv om de är i rätt höjd. På tal om rätt höjd, den underbara bärsäsongen är ju här också. Fibrer och antioxidanter är som bekant inte någon superfavvo men det är ju bättre än ingenting mot kroniska hungersmärtor. Blåbärsbonus tackar jag inte nej till trots att det är förbud mot att plocka direkt ur hinken. Helt klart odemokratiskt att morso använder bärplockare medans jag får rafsa med tänderna.





Rumänsk bärplockare (Rommis tryck på play):
Jag fortsätter ha sommarlov nu. Jag behöver ladda batterierna inför helgens möte med mossiga Uschu, Gorillan och snåla Pinnen. Hej då!